söndag 5 februari 2012

Ruvdag 6

Jag försöker tänka positiva tankar, samtidigt som BM-dagen närmar sig.
Man vet inte längre om man vågrar gå på toa snart. Bara tre dagar kvar och sen kommer jag veta om Pacman har bitit sig fast.
Samtidigt försöker man hitta tecken på att det är så. Har tyvärr inte känns så mycket de senaste dagarna. Förutom att tuttarna är större/svullna och känner mig svälld i magen.
Är det så att man inbillar sig att känna det man vill känna eller?

2 kommentarer:

  1. Det är så jobbigt med symtom, eller avsaknad av symtom eller vad det nu är man känner eller inte känner.
    Jag vet inte vad jag känner. Ömmande och spända bröst, men sådan blir jag alltid av progesteron, både den jag medicinerar och den som finns i kroppen i en helt naturlig cykel. Magen känns inte lika spänd och öm idag som den gjort tidigare.

    Å jag håller med dig, det är jobbigt att inse att det snart är dags för BIM som jag vill se det.
    När har du TD? Jag måste vänta ända till den 17e.

    /Mary

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har den 14:e, men har redan testat mig två gånger. Jag ville göra grav-test ifall om jag skulle få mens. Då har jag i alla fall fått gjort det :P Även fast jag visste att de inte skulle visa något pga att det är förtidigt.

      Radera